Ny studie publicerad: Varför akademisk validering inom EU inte hejdar avkvalificeringen av ukrainska yrkesverksamma
Över 60 % av vuxna skyddssökande från Ukraina i EU innehar eftergymnasial utbildning. Trots detta är en övervägande majoritet sysselsatta inom lågkvalificerade yrken. Utgör ett formellt examensutlåtande ett faktiskt skydd för individens professionella humankapital?
I den nyligen publicerade artikeln ”Det akademiska erkännandets paradox: varför validering av examina inom EU inte förhindrar avkvalificering bland ukrainska yrkesverksamma” presenterar juristen, compliance-experten och patentombudet Nataliia Kravets resultat från sin empiriska sociologiska studie bland 723 ukrainska medborgare i Sverige.
Studiens huvudsakliga empiriska slutsatser:
36,0 % av respondenterna har redan erhållit ett formellt utlåtande om akademisk validering från Universitets- och högskolerådet (UHR).
Samtidigt har endast 1,8 % (13 personer) erhållit svensk yrkeslegitimation, vilket krävs för arbete inom hälso- och sjukvård, skola och farmaci.
18,0 % av de yrkesverksamma har medvetet valt att inte validera sina utbildningsdokument med motiveringen att de inte arbetar inom sitt yrke och därmed inte ser någon praktisk nytta.
43,7 % av de tillfrågade bedömer sina utsikter att erhålla ordinarie arbetstillstånd enligt ändrade regelverk som låga, främst på grund av skärpta försörjnings- och inkomstkrav.
I publikationen analyserar författaren riskerna med långvarigt kompetenssvinn (”Brain Waste”) samt vuxnas avkvalificering genom andragogikens (vuxenlärandets) teorier. Texten understryker behovet av proaktiva återintegreringsstrukturer—särskilt modeller för validering av reell kompetens (Recognition of Prior Learning – RPL) och moduler för kompetensförnyelse (re-skilling)—som är avgörande för att tillvarata humankapitalet inför Ukrainas framtida återuppbyggnad.
Kommentarer